Efter lång väntan och längtan blir vi nu tre. Den 7 september 2012 åkte vi ner till Kenya för att adoptera Desmond, en kille på ett år och sju månader. Detta är vår berättelse från Kenya där vi kommer att bo tillsammans med Desmond i upp till 10 månader.



måndag 4 mars 2013

Val i Kenya

Idag är det en stor dag i Kenya nämligen valdag. Efter förra valet, 2007, blev det mycket oroligheter och våld runt om i landet. Mycket har gjorts sedan dess för att minska möjligheterna till valfusk. Alla vi pratar med säger att de hoppas att det ska bli lugnt denna gången men ingen säger egentligen att de verkligen tror på det. Man är försiktigt optimistisk. Optimism tycks överhuvudtaget vara ett nationaldrag. Hur eländigt man än har det och vad som än händer, tycks inte hoppet lämna kenyanerna. Här glömmer man inte bort att le och tro på att allt blir bättre.
Vi hoppas naturligtvis att det slår in och att det blir ett valresultat som är bra för Kenya och kenyanerna. När det gäller våldsamheter väntar vi nu och ser. Vi har förberett oss och har mat hemma för att inte behöva lämna vårt område, där vi känner oss trygga, på flera veckor. Om det värsta skulle inträffa. Vi tror egentligen inte att det ska bli så illa men på ambassadens inrådan har vi alla fall förberett oss på det värsta. OM det skulle gå så långt att evakuering blir aktuellt för svenskar i landet (hände inte vid förra valet) gäller det ändå inte oss adoptivföräldrar. Vi har ju våra barn som vi inte vill lämna här och som vi inte kan få med oss till Sverige.
För att minska eventuella upploppsmakares möjlighet att planera för våldsdåd kan det bli så att mobilnät och internet stängs ner. Vi har därför fått ett par radioapparater som vi kan tala direkt med ambassaden genom. Men vi svenska adoptivfamiljer bor på sex olika bostadsområden i Nairobi och har därför själva kompletterat med några walkie talkies för att kunna upprätthålla kontakt med varandra. Stefan är med i gruppen som planerat för nöd-kommunikationen och har haft bråda dagar sedan förra veckan. Men som sagt vi hoppas naturligvis att vi inte ska få användning för vår utrustning.
Egentligen är vi inte direkt oroliga för egen del, mer för kenyanerna. Vi är inte den huvudsakliga målgruppen för eventuellt våld. Vid förra valet förekom framför allt våld mellan kenyaner av olika folkslag och främst på de platser där olika folkgrupper blandas, t ex i Nairobis slumområden. Indirekt kan vi råka illa ut dels om vi befinner oss på fel plats när ett upplopp bryter ut, dels genom att kriminaliteten ökar då polisen är upptagen med att hålla ordning kring vallokaler och stävja eventuellt politiskt våld. Att rån med mera har ökat, har vi redan noterat.

3 kommentarer:

  1. Äntligen lite inlägg! Som jag har väntat. Hoppas nu att valet går bra och att internet inte stängs ner!! Vi håller tummarna.
    Kram
    Märta

    SvaraRadera
  2. Ja vad kul att höra från er!
    Vi pratade om er på jobbet bara häromdagen och skickade våra tanker till er!
    Hopppas allt går väl!

    SvaraRadera
  3. Vi följer valet med spänning. Vi var ju i Kenya strax efter det förra valet. Många sa då att det som hände inte får upprepas. Hoppas på det. Min och A:s erfarenheter av val i Zimbabwe gör att vi förstår lite hur ni har det. Ni har uppenbarligen vidtagit kloka försiktighetsmått, men inte överdrivet det hela. Det är inte heller som Zimbabwe, där muzungus (vita) var, och är, brickor i det politiska spelet. Det kommer gå bra.

    SvaraRadera