Nu har vi varit i Kisumu och besökt Desmond på barnhemmet under fyra intensiva dagar. Tidigt upp, promenad till barnhemmet, lek med Desmond, mata, byta, iaktta, fråga, dokumentera, snacka med personalen, ägna de andra barnen lite välbehövd uppmärksamhet… Dagarna har gått i ett med bara lunch- och sovpaus.
Flera av de andra barnen är väldigt suktande efter kärlek och hänger i det närmaste på oss. Det är stora leenden och sökande efter uppmärksamhet. Desmond håller sig gärna lite i bakgrunden och iakttar när han är med de andra. När leken blir för stimmig sätter han sig vid sidan om och leker för sig själv. Det är ofta vi som får närma oss honom och det låter han oss göra. När vi är själva med honom öppnar han upp sig och bjuder på många leenden och skratt. Efter hand får vi mer och mer förtroende. Mot slutet börjar han till och med bli sprallig ibland när vi är bland de andra. Det är som om han växer, självförtroendet ökar och han tycker sig ha en annan status i gruppen.
På onsdagen var vi på läkarbesök för att få en bild av Desmonds hälsostatus. Inga oroväckande besked. Sticket i fingret fick oss att för första gången höra Desmonds gråt. Men det gick snabbt över och när vi åkte tuk tuk-en tillbaka till hemmet var lyckan total.
Imorgon ska vi få ta Desmond med oss hem! I eftermiddags hölls därför en stor avskedsfest med i stort sett hela barnhemmet på plats. Vi bjöd på tårta (”Föräldrarna brukar bjuda på tårta. Ni kan välja en för 800, 1000 eller 1200 KES. Den förra familjen valde den för 1200 KES… Men ni väljer som ni vill. Den stora räcker till hela barnhemet…” Det blev den stora tårtan som ni förstår) och köpte ballonger för att pryda lek- och matrummet. Desmond placerades ensam vid bordet framför sin stora tårta. Kompisarna satt bakom ryggen på honom och runt omkring stod personalen. Vi placerades på var sin stol framför Desmond. Inte konstigt att han såg förskräckt ut. När tårtan skars upp åt han dock glupskt, precis som de andra barnen. Inte mycket mat gick ner i barnen denna kväll. Vi sjöng alla avskedssånger, representanter från olika personalgrupper höll tal liksom Stefan och Anna och till slut blev vi tre välsignade av barnhemmets ekonomiansvarig tillika pastor.
Tupplur på pappas mage |
Desmond var lyckligt lottad med sängplats vid fönstret. |
Lunch vid poolen på Nyanca club |
Tyvärr hann vi inte med någon tennis men reglerna kan ju vara bra att känna till. |
Kisumu, cykelstaden. Cykeltaxi med mjuk sits istället för pakethållare. Anna vill ha en! |
Med tuktuk till läkaren. |
Efter festen. |
Mums! Vad gott med tårta!
SvaraRaderaCykel med mjuk pakethållare - kan vi sälja in det som ett miljövänligt fordon för två i Helsingborg? Annars kan jag tänka mig att tuk-tuk kan funka alldeles utmärkt i stan på helgerna när folk ska ta sig mellan en massa ställen.
Hur som helst - skönt att höra att det verkar fortsätta gå bra för er alla tre!
Kram Sofia
Jo, jag tror på cykel för två! Och tuk-tuk är inte heller någon dum ide'. Jag är säker på att Mattias och Karolina kan sälja in det!
RaderaHar förstått det som att cyklarna köps från andra sidan gränsen, I Uganda och att sitsarna sedan specialgörs på plats. Kanske en affärside när vi kommer hem utfattiga ( nåväl, allt är relativt). Att göra måttbeställda kuddar till cyklar alltså. Ett litet problem, att man inte får skjutsa på pakethållaren i Sverige.
Ha det gott!
/anna
Så trevligt att få höra av er! Vi ser fram emot att få se mer av er allihop.
SvaraRaderaKan ni skicka upp ett par stora tårtor hit? Priset verkade vara överkomligt.
/David
Ska se vad vi kan ordna med. Annars får det bli tårtkalas när vi är tillbaka.
RaderaVi ser också fram emot att träffa er alla och stolt visa upp oss.
Hälsar
Anna och Stefan
Härliga bilder, speciellt den med handen! Har även varit innne på Google maps som har en hel del fina foton från Kisumu med omgivning. Jag ser fram emot fortsatta berättelser.
SvaraRaderaKramar till er alla tre!
Märta
Roligt att du kollar läget i Kisumu! Säg till om du hittar något spännande. :-) Vi tänker ju oss att återvända dit.
RaderaVi ses över Skype!
Kram,
Anna
Vad vi på P-gården längtar efter er alla! Ska bli underbart när ni kommer hem igen.
SvaraRaderaKramar
Petra, Olof, Hektor och Alexandra
Och vi efter er!
RaderaVi kan redan föreställa oss Desmond åka runt, runt på en Bobbycar på gården och bidra till alla boendes hörselskador. Men mest av allt gillar han att bada så vi kommer att lobba för en liten pool på nästa gårdsmöte...
Kram till familjen!
Anna